Straffsparkstävling. Antagligen den mest nervfyllda utmaningen som kan framkomma under en fotbollsmatch. Pressen, och det konkreta ”allt eller inget”-momentet, blir inte verkligare än så. Många spelares mardröm. Jag älskar det. För utespelare, ett skott. För målvakter, minst tre skott på mål.

Jag minns varenda straffsparkstävling jag varit med om som igår. När man var yngre var det vanligare att slutspel i turneringar gick till straffar. I seniorfotboll händer det mer sällan, då man inte deltar i turneringar på samma sätt som man gjorde då.

Jag har förlorat exakt två straffsparkstävlingar i min karriär, båda med skollag i skolturneringar, så det räknas ju inte. 😉 Resterande sju har vi segrat. Bland annat mot Evertons juniorlag. Inget slår känslan att så konkret hjälpa sitt lag till seger.

Det psykologiska spelet

Jag har alltid tänkt på straffar som ett långsiktigt spel. Lite som shack, faktiskt. Alla straffar är lite sammankopplade. Det är inte enskilda moment som inte har någon anknytning. Allt börjar från första straffen, oavsett vilket lag som tar det. Enligt statistik, har laget som tar första straffen större chans att vinna. Det köper jag, för då har spelarna i andra laget alltid mer press på sig. ”Vi vinner, om jag sätter denna” eller ”jag måste sätta denna, för att inte förlora”. Fördel målvakt. I mina ögon är det såhär. Ju mer press spelaren har på sig, desto svårare är det för honom att dölja sina avsikter. Ergo, är det enklare att läsa honom. Signalerna är kanske inte tydligare, men man kan lita mer på dom, än under en vanlig straff under ordinarie speltid. Det är ju ändå allt eller inget.

Varför säger jag att allt är sammankopplat? Enkelt. Tänk dig följande situation: Du spelar ett spel med fem polare, där du har tre val, vänster, höger och mitten, och du gör ditt val som tredje. Mitten känns osäkrast, vänster och höger ger lika bra sannolikhet för vinst. De första två väljer båda höger, och ingendera vinner. Vad väljer du? Kör du mitten, som känns okej, men ändå inte, eller väljer du vänster, som igen än testat? Eller tar du höger, för det måste ju fungera förr eller senare? Ser du hur jag tänker?

Att komma in i huvudet på strafftagaren är väsentligt, och varenda föregående straff påverkar hans val. Även om han bestämt sig i förväg. Att påstå att omständigheterna inte påverkar ens prestation är helt enkelt en lögn.

Min första straffsparkstävling

Min första straffsparkstävling någonsin var när jag var 12 år. Vi mötte Academia Emeritense från Venezuela i åttondelsfinalen i Helsinki Cup. Förvisso var vi små och detta var länge sen, men samma strategier gäller för mig fortfarande. Vi missade första straffen och de satte sin. Före andra straffen tänkte jag såhär: ”Okej, jag chansade till vänster sist, och han sköt höger. Jag tror den andra skytten kommer göra likadant.” Jag gjorde inga gester eller rörelser i målet för att inte visa mina avsikter. Det fungerade, och jag räddade straffen. Vi satte vår andra.

Tredje straffen. Vi bränner vår. Okej, 1-1 i räddningar mot mål. Let the games begin. Jag ställer mig lite extra mycket till höger, för att lämna en lucka till vänster. Bara en pytteliten lucka. Så, att skytten märker den, men ändå så liten att han inte förstår att det är med avsikt. Han tar sats, jag fejkar lite till åt höger och slänger mig hundra ut till vänster. Räddning. Fortfarande 1-1.

Fjärde straffen. Äntligen tar vi ledningen med 2-1. Jag känner mig oslagbar i det här skedet och vet exakt hur detta kommer att spela ut. Jag behöver inte ens fundera på nånting, jag bara vet. Den kommer till höger. Och dit kom den. Räddning.

Vi sätter vår femte och har vunnit. Sån euforia som man sällan känner. Bland dom bästa känslorna jag nånsin upplevt.

Du har kontroll

Skillnaden mellan utespelare och målvakter i en straffsparkstävling är att målvakten har kontroll. Han har helhetsbilden att använda. De tidigare straffarna, medvetenheten om situationen och mindre press. För spelarna är det bara ett ögonblick som avgör deras succé. Detta är viktigt att komma ihåg. Det står även i namnet ”straffsparkstävling”. Det är en tävling, inte en enskild straff. Tänk på helheten, strategin och inse, att allt är sammankopplat.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *